Flaubert - Madame Bovary



Den mest köpta, lästa och klassiska kärleksromanen genom tiderna?
Jag tror den beskrivs så, Flauberts, Madame Bovary från 1857.
Gustave Flaubert, föddes 1821 och var Frankrikes representant för realismen.
"Han var en banbrytare!", skriver antologier och litteraturvetare från gågna perioder. Flaubert blev åtalad för att ha brutit mot sedligheten och normen med Madame Bovary. Men romanen var modern med sin patetiska kvinna i huvudrollen.
Emma, en "bonddotter", som drömmer om det ljuva romantiska livet i Paris, men hamnar med den gråa och tråkiga karl Bovary. Vad ska en kvinna med drömmar och ideal som inte finns i hennes omgivning göra? Jo, hon drömmer och hon skaffar sig älskare. Ångest. Den traditionella ångesten över att ens liv förspills.
Ja, vad kan jag säga? Emma tar arsenik och dör.

Sedan tar mina ord slut. Madame Bovary berör inte mig. Det känns inte i mitt hjärta. Flaubert lämnar inga spår i mitt liv. "Jaha", tänkte jag när den var slut. "Tur att den inte var längre!" Och detta ska vara den ultimata kärleksromanen, skriven från ett objektivt och realistisk synvinkel, ett modernt genombrott! Jaha, och mer då? Du får fan ge mig mer än så. Madame Bovary är en besvikelse!! Och jag börjar undra om det är något fel på mig? Är jag en mycket kräsen läsare?

I vilket fall som helst, tilltalar inte den älskvärda Madame Bovary mig. Flaubert skymfar realismen och han bör icke titulera sig som Balzacs efterträdare!! Flaubert får inte ens stå i skuggan av Balzacs ryggtavla!!

Flaubert försöker göra ett fascinerande porträtt av en patetisk, tragisk och ensam kvinna. Men han misslyckas i mina ögon. Förlåt alla litteraturvetare (inklusive mig själv) och Flaubert älskare, men jag gillar inte Madame Bovary.

Stel, fantasilös och tom. Den lämnar inte fotavtryck i min själ. Blank. Å andra sidan kanske jag har för höga förväntningar?

I alla fall, summan av kardemumman, jag gillar inte klassiska kärleks berättelser. Jag ogillar starkt, Jane Austen, Richardsson och dess efterföljare. 


Men en något lite bättre bok var i alla fall John Irvings - Vattenståndet, fast han har i och för sig, skrivit så mycket bättre saker... Om de bara kunde sluta massproducera sig själva.

(Själv vill man göra en Kafka ^^)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0