Coelho - Vid floden Piedra satte jag mig ned och grät.
Vem är den där Paulo Coelho som jag en gång tyckte var så bra, men har förlorat sin status hos mig..
Jo, en brasiliansk författare som är född 1947 och är en storsäljare och en omdiskuterad kandidat till nobelpriset i litteratur. Om jag inte minns fel så fick han nobelpriset i litteratur för sin bok Alkemisten, trots att de flesta kulturkritiker inte anser han värd det. En gång i tiden tyckte jag att han var värd det, men jag börjar omvärdera mina åsikter. Jag har inte läst Coelho på ca tre år, tills jag nu för några veckor sen läste Vid floden Piedra satte jag mig ned och grät (jag avskyr långa titlar) från 1994 och jag blev mest irriterad!
Det handlar om en ung tjej som lever ett bekvämt och välplanerat liv, men en dag så åker hon och lyssnar på en gammal väns föreläsning, en vän som de senaste tio åren har vigt sitt liv åt den katolska tron. Summan av kardemumman är att de finner tillbaka till varandra, hon blir åter igen religiös och hon inser att man måste följa kärleken och sina drömmar och att livet inte går att planera....
Jag blev fruktansvärt obekväm när jag läste boken för det var för mycket religiositet, för mycket tungomålstalande och halleluja. Boken kändes banal och patetisk. Och dessutom var det inte speciellt bra skrivet.
Hur tusan skulle den boken kunna förändra mitt liv? (vilket många tycker att Coelhos böcker gör)
Jag har dock Häxan från Portobello i bokhyllan och jag ska nog läsa den innan jag tar mitt slutgiltiga beslut om Coelho...
Jag läste även Umberto Eco för första gången, Drottning Leonas mystiska eld, och oj, vad jag blev besviken...
Kommentarer
Trackback